Blogg

Snabbare betalningar

Riksdagen har beslutat om en rad åtgärder som ska motverka sena betalningar och långa avtalade betalningstider i näringslivet. Bland annat får betalningstiden inte överskrida 30 dagar och det ska inte vara möjligt att avtala bort dröjsmålsränta.

Snabbare betalning av leverantörsfakturor

Riksdagen har tagit ett beslut som syftar till att motverka sena betalningar i näringslivet. Sker betalningarna snabbare och i tid kommer företagens finansierings- och administrationskostnader minska och det blir en sundare konkurrens mellan företagen.

30 dagar

Betalningstiden för en leverantörsfaktura till en annan näringsidkare ska enligt beslutet inte få överskrida 30 dagar, om inte parterna har avtalat om en längre betalningsperiod. Om det är en myndighet eller ett annat offentligt organ som är gäldenär ska det inte finnas någon möjlighet att avtala om en längre betalningsperiod.

De nya bestämmelserna om en betalningstid på högst 30 dagar ska inte gälla om parterna har avtalat om en avbetalningsplan.

Förseningsersättning

Om en fordran inte betalas i tid av en annan näringsidkare ska leverantören enligt beslutet få rätt att, utöver dröjsmålsräntan, ta ut en förseningsersättning på 450 kr. För att få rätt till förseningsersättningen ska det inte krävas att leverantören vidtagit några speciella indrivningsåtgärder som att exempelvis skicka inkassokrav. Rätten till förseningsersättning gäller enbart om leverantören har rätt att ta ut dröjsmålsränta vid förseningen.

Har leverantören rätt till förseningsersättning ska gäldenären vara skyldig att betala ersättning för betalningspåminnelser och inkassokostnader endast till den del dessa överstiger förseningsersättningen.

Dröjsmålsräntan kan inte avtalas bort

Enligt riksdagens beslut ska det inte gå att avtala bort rätten till dröjsmålsränta vid en betalningsförsening. Detta gäller både i förhållandet mellan näringsidkare och när gäldenären är en myndighet eller ett annat offentligt organ. Det ska dock fortfarande vara möjligt att avtala bort dröjsmålsräntan i konsumentförhållanden.

När det är en myndighet eller ett annat offentligt organ som är gäldenär ska ett avtal vara ogiltigt om det innebär en lägre dröjsmålsränta än den räntesats man får ta ut enligt räntelagen (referensräntan plus 8%, för närvarande 9%).

Ogiltiga avtalsvillkor

Avtalsvillkor som innebär att en leverantör inte har rätt till förseningsersättning eller till ersättning för överstigande inkassokostnader ska enligt de nya reglerna inte vara giltiga om det inte finns särskilda skäl för att tillåta villkoren.

Tillämpningen av oskäliga sedvänjor och bruk som finns inom näringslivet ska kunna förbjudas efter att det har prövats i Marknadsdomstolen. Det kan gälla betalningstider, dröjsmålsränta eller ersättning för indrivningskostnader.

Ersättningsbeloppen höjs

Enligt nuvarande regler får en leverantör högst ta ut 50 kr för en betalningspåminnelse, 160 kr för inkassokrav och 150 kr för upprättande av amorteringsplan. Dessa belopp justerades senast 2003.

Riksdagen har nu beslutat att dessa ersättningsbelopp ska höjas. Leverantören ska få rätt till ersättning med 60 kr för en betalningspåminnelse, 180 kr för ett inkassokrav och 170 kr för upprättande av en amorteringsplan.

Ikraftträdande

De nya reglerna träder i kraft 16 mars 2013.

De nya bestämmelserna om när en fordran ska betalas gäller inte för fordringar som grundar sig på avtal som ingåtts före ikraftträdandet. De höjda ersättningsbeloppen kommer att gälla för åtgärder som vidtas efter ikraftträdandet.

Regeringens prop 2012/13:36, Civilutskottets betänkande 2012/13:CU6

Källa: Björn Lundén Information AB

0